Det här är jag Efter examen på Lantbruksuniversitetet 1973 har jag arbetat med arbetsledning inom parkförvaltningar, tio år som avdelningschef på några av de större mark och trädgårds- anläggningsföretagen, produkt och affärsutveckling. De senaste 14 åren som kyrkogårdschef inom Landskrona kyrkliga samfällighet samtidigt har jag vid sidan om drivit en konsult och arkitektverksamhet nästan helt inriktad på kyrkogårdssektorn. Uppdragen har blivit allt fler och bristen på kyrkogårdskunskap utanför förvaltningarna är stor därför har jag helt satsat på denna nisch. För att hålla mig riktigt allert har jag också en deltidstjänst som universitetsadjunt på Lantbruksuniversitetet där jag undervisar blivande kollegor i ämnet markbyggnad men naturligtvis även kyrkogårdsteknik i form av deltagare i olika sådana projekt och examensarbeten. Som bekant - man lär sig så länge man lär ut.

Jag vill arbeta med att utveckla den svenska kyrkogårdskulturen, jag vill att våra kyrko-gårdar ska bli goda mentala mötesplatser där arkitektur, konst och kultur är viktiga delar. Det är inget nytt samma drivkraft har tidigare funnits men de senaste 30-40 åren har kyrkogårdarna betraktats med endast tekniska ögon och man har missat de stora möjligheterna som finns att lyfta fram miljön som något speciellt. Kyrkogården är ingen grönyta, fritidsförvaltningarna arrangerar sport och tävlingar, parkförvaltningarna ser till att vi har parker och grönstråk att vistas och leka i, natur- områden att ströva i men på kyrkogården ska vi underlätta sorgearbetet eller ge sorgen en rätt miljö genom sin viktigaste uppgift att förmedla frid.

En av kyrkogårdens mötesplatser.

Lapidariet i Tullstorp.

Urngravplatser med perenna växter.

Vidare till Kyrkogårdschef att låna